Dublin, Irland huvudstad

Ytterligare en huvudstad avverkad för Rambergarna som har en "bucketlist" att besöka alla huvudstäder i Europa. Att uppleva Irland under St. Patrick´s day var något alldeles extra ordinärt. Hela Irland färgas grönt så även mitt hår :D

Vi fick berättat för oss att man har beräknat att det kom ca. 1,5 miljon besökare till Dublin över helgen utöver de 1,5 miljoner som bor där. Jag har nog aldrig tidigare varit på någon tillställning som dragit så mycket folk. Det var människor över allt och på vissa ställen svårt att komma fram.

Den 17:e mars är självaste St. Patrick´s day. Patrick, som är den person som firas. Han var från början slav i de Irländska bergen i 7 år. Han hette egentligen Magnus. Man vet inte riktigt var han kom ifrån ursprungligen. När han blev fri lämnade han Irland för att  senare återvända för att missionera kristendom. Han blev omåttligt populär på sin tid och han blev helgonförklarad på Irland tack vare sin folkliga populäritet. För att upphöjas till ett helgon behövs man ha utförts några mirakel, vilket han inte gjort under sin livstid. Så han fick bli skyddshelgon på Irland. Denna berättelse fick vi till oss av vår guide då vi gick en guidad tur "In the Footsteps of St. Patrick" med Pat Liddy´s

St. Patricks Catedral

Den avbildade mannen till höger skall vara St. Patrick, Detta är dock porten till en annan kyrka. I Dublin kan du finna 130 kyrkor att besöka. Ett eldorade för min syster, om hon varit med oss. Hon älskar att besöka olika kyrkor. Kändes som att det gick minst en pub på varje kyrka i Dublin också till makens stora förtjusning ;)

Den 17:e Mars firas alltså St. Patrick runt om på Irland. Från början var det små parader i byar där man körde fram på traktorer vilket man även gör i dag på mindre orter för att fira honom. Den stora paraden som idag arrangeras i Dublin är infuerad från Amerika, där Irländare alltid har firat med pompa och ståt. Tror att det beror på att man blir än mer patriotisk när man flyttar från sitt hemland. Hur eller hur så var det verkligan kul att få uppleva paraden. Skräckblandad förtjusning visserligen, då det var så mycket folk och många tryckte på bakifrån för att få se något.

Vanlig vy över paraden, armar med mobiler i händerna.

Först kom borgmästaren i sin vagn.

Det var många musikkårer i tåget, väldigt dukiga musikanter. Nog om St. Patricksday firandet.

Vi hade hyrt vår boende via airbnb vilket vi ofta gör och har flera bokade boenden framöver. På denna bokning så hade jag gjort misstaget att inte klicka i att vi vill ha eget boende vilket hade gallrat bort de boenderna där man bor hos andra.

Så när vi kom till Sandyford, en radhusförort till Dublin så öppnade Maria dörren och bad oss kliva in och ta av oss skorna. Vi tog snällt av oss skorna. Det är inte ovanligt att uthyraren möter upp en på boendet så i detta skede förstod vi inte riktigt vad som skett. Inte förrän hon visade oss ett rum och sa att här är ert rum och sen gick hon vidare till badrummet och sa här är ert badrum. Vi var lite i chocktillstånd! Ni är säkert hungriga nu, sa hon och berättade vägen till Sandyford House där vi kunde få oss en matbit. Det låg bara en fem minuters promenad från boende.

Vi gick under tystnad och jag förbannade mig att jag bokat fel. Till slut sa jag att det är bara att gilla läget och ta det för vad det är. Christer fortsatte gå under tystnad, tror han var mer chockad än mig. Jag sa att vi inte kommer hänga på boendet hela dagarna bara sova och äta frukost där. Efter mat och ett par öl så accepterade även maken vår prekära situation.

Vy från balkongen på boendet.

Det visade sig dock att denna bokning var ett lyckokast. Att bo hos Maria berikade vår resa så mycket. Våra frukostsamtal där vi utbytte erfaranheter. Vi berättade mycket om hur det fungerar i Sverige och vi fick veta så mycket om Irland som vi annars inte fått veta. Hon var också väldigt hjälpsam och berättade om praktiska saker för oss till exempel var busshållplaterna fanns. Vi fick till och men låna hennes busskort som vi kunde använda till vi fått ihop mynt att betala bussresorna med. Bussarna tar nämligen inga sedlar. En bussresa från Sandyford in till centrala Dublin tog ca. 30 minuter och kostade 2 Euro/pers. Bussen tog oss genom många små gulliga samhällen. Dundrum var ett av dem. Här fanns det flera affärer, restauranger och ett litet torg. Vi gillade vad vi såg då det var betydligt större än lilla Sandyford. Konstaterade rätt snabbt att vi inte kommer att hinna uppleva allt på en 5 dagars. Landsbygden vill man ju också upptäcka, bergen och alla de intill liggadande byarna.

Apropå landsbygd så fick vi se lite av den också då vi vid två tillfällen tog oss upp i Dublin Hills :) för att besöka en av Irlands äldsta och väldigt populära Johnnie Fox. Dit tog vi taxi. Ifall ni besöker Dublin och vill ha tag på en taxi så ladda ner appen Freenow som verkar fungera i flera länder så som Uber-appen funkar i Sverige.

Så här ser appen ut.

Irlands högst belägna pub, Johnnie Fox

Många hade nog sagt att det är en turistfälla men vi gillade den och det vi åt de två kvällarna vi var där var fantastiskt gott. Christer provade på "Lamb Stew" första kvällen. Lamm som han annars inte tycker om men som han fann mycket smakfull på Johnny´s. Jag valde "Beef Guinness Pie" den var så fantastisk god så andra kvällen valde vi båda den rätten. Irlands nationalrätt är Lamb Stew (som vår svenska gryta) men den görs även på oxkött och är minst lika god. Så är du i Irland så måste du prova deras "Stew".

"Beef Guinness Stew" med mörkt Guinnessbröd. Bilden är dock på ett annat ställe som ligger mitt i Dublin Trinity Bar & Venue.

Nu forsätter vi vidare på Guinness temat. Ett besök på Guinness Storehouse blev det. Ni vet ett sådant där "måste" ställe att besöka om man är i Dublin. Kände dock att detta i så fall var en turistfälla. En självguidad tur hade vi bokat med ett besök i s

kybaren samt att vi skulle få göra selfiebilder på skummet på en Guinness.

Se, så fin den blev :) Detta var lite häftigt faktiskt jämfört med rundvandringen och den så kallade ölprovningen. Där man skyfflades in som boskap in i ett rum med fyra ångade bord De bad oss går till alla borden och lukta på olika kryddninga dofterna för att sedan få ett miniglas med Guinness. Vidare därifrån skyfflas in i nästa rum med glaset i handen. Där hade de gjort pelare i olika etapper för fotografering. En ung, något uttråkad man, läste upp ett väl inövad recension.

Jaja, vi föll i den fällan också :)

Skybaren på 7:e våningen hade en magnefik utsikt men var alldeles för överbefolkad. Sittplats med vy kunde du glömma. Mer att man fick trängde sig fram för att ta en bild men det blev rätt tillintetsägande bilder. Inget utrymme för kreativa bilder här inte. Dessutom var vi i tidsnöd. Sista kvällen i Dublin och vi hade bokat bord på Johnny Fox den kvällen. Det var dock en angenäm orsak som satte oss i denna tidsnöd.

Vi fastnade med dessa fantastiskt trevliga människor, Michelle och Gilberto som var i Dublin och hälsade på sin yngsta dotter Gillian som studerade till läkare i Dublin. Åker vi någon gång till Texas så ska vi hälsa på dem. Vi hann med så många goa skratt och "lära känna" prat på den timmen vi var i deras sällskap. Eller jag vet inte om det var en timme för tiden bara flög iväg :) Jag hoppas vi får träffa dem igen en dag om inte så är jag tacksam för att få lära känna dem.

Det är egentligen vad resandet och livet handlar om, möten mellan människor!! Jag fick en fråga från en gammal studenkamrat som frågade vad vi gör på alla våra härliga resor. Först tyckte jag frågan var konstig men sen tyckte jag om den. Den fick mig att fundera på varför vi reser så mycket. En del brukar skoja och fråga ifall vi inte trivs hemma. Min son sa en gång att antingen reser ni eller så jobbar ni och det stämmer nog rätt bra. Han sa det dock på ett kärleksfullt sätt <3 Det är sant mellan resandet jobbar vi mycket. Vilket kanske inte alla uppfattar för att vi nästan bara lägger ut saker på socialamedier när vi är på våra resor.

Arkitektur är också trevligt att se på sina resor. Se och lära sig hur saker och ting fungerar i andra länder. Tänkte att jag skulle försöka skriva en liten reseskildring från varje huvudstad vi besöker här i bloggen. Jag har inte skrivit något om de tidigare huvudstäderna vi varit i men någon gång måste man ju börja. Kan ju även komma något från våra övriga resor också. So stay tuned :)

/ Rambergarna on tour