Nu har vi startat upp en bucketlist, Europas huvudstäder. De är 52 stycken till antal men 46 av dem är i självständiga länder. Vi har gjort oss en excelfil med alla länder och dess huvudstäder. Meningen är att vi tillsammans skall försöka besöka dem alla. Det gills inte att jag varit i en huvudstad men inte herr Ramberg eller tvärs om. Vi har ju hunnit med endel innan vi fick denna briljanta idé. Sverige (Stockholm) Vår egen huvudstad har vi besökt oräkneliga gånger. Alltid lika trevlig. Idag bor Chrilles dotter, min bonusdotter Jenny i Stockholm. Nu när hon bor i Sverige känns det som vi träffas mer sällan än när hon bodde i Italien. Vi får försöka råda bot på det. Kungsträdgården, från ett av våra besök i huvudstaden. Danmark (Köpenhamn) Köpenhamn kan man säga är vår andra huvudstad. Även här har vi tillbringat många dagar och nätter. Vi är nästan mer förtjusta i Köpenhamn än vår egna huvudstad. Här är vi tillsammans med min ungdomsvän Lone och träffar en av hennes kusiner. Finland (Helsingfors) Finland ligger mig varmt om hjärtat då det är mina föräldrars hemland och därmed en del av vem jag är. Helsingfors har vi besökt tillsammans flera gånger då jag har min kusin Minna som numera bor där. Tidigare fanns även Jussi där nere men han har flyttat till Uleåborg där de flesta i min släkt bor. Chrilles och min första gemensamma resa till Helsingfors var i samband med JVM . Här tillsammans med Ola. Ola och Barbro som lärde känna på den resan och gjort flera hockeyresor tillsammans efter det och fler lär det nog bli. Italien ( Rom) Rom ja, så mycket att de så man hade behövt ha en hel vecka bara i den huvudstaden. Eftersom Jenny bodde straxt söder om Rom så hann det bli fler resor dit. Hela staden andast historia och så mycket mäktigt från Romarriket. Här turistar Chrille, Jenny och jag vid Colosseum Vatikanstaten (Vatikanstaden) Vatikanen är en kulle mitt i Rom där påve Franciskus är katolska kyrkans 266:e påve, biskop och Vatikanstatens statschef. Vi passade på att besöka det när vi var i Rom. Slovakien (Bratislava) En av de städer vi besökt i samband med Ishockey VM. På denna resa var vi ett sällskap på fyra par som umgicks och hade det trevlig. Vi gjorde ett vykort som vi skickade till nära och kära där hemma. Ser ni han, herr Ramberg? Mellan honom och Ola sitter en på min plats. Jag gav bort min biljett då jag var ackrediterad och fotograferade. Tror han kände sig malplacerade i den svenska klacken. Österrike ( Wien) I samband med att vi var i Bratislava så tog vi en båtresa till Wien över dagen. Wien är värt att tillbringa flera dagar på men för oss blev det lite promenader och givetvis åt vi en god Wienerschnitzel på nedan restaurang. Wienerschnitzel är ett måste när man är här. Tjeckien ( Prag) Prag besökte vi innan vi var gifta. Vi åkte på en bussresa dit och hann på den veckan besöka de flesta sevärdheter och dessutom ett Bryggeribesök på Kozel Bryggeri Karlsbron i Prag Det dansande huset Kärleksbron med alla dessa hänglås med önskningar om evig kärlek. Som skrivet så är åtta huvudstäder avklarade. Sen har vi båda varit i Oslo. Jag har varit i Warzawa och Berlin. Chrille har varit i Budapest men som sagt enskilda städer räknas inte utan vi ska åka till dem tillsammans. Vi får hoppas att det blir fred i vår livstid så att vi någongång i framtiden även kan besöka Kiev, Minsk och Moskva. Så kul det är att skriva. Jag har verkligen saknat det. Det är så avkopplande. Nästa resa blir till Sofia Bulgariens huvudstad. Därifrån kommer vi också att ta oss till Nordmakedoniens huvudstad Skopje. Fortsättningsvis kommer jag att skriva lite mer om varje huvustad som vi kommer att besöka. Vill ni följa med oss på våra resor så häng med oss här i bloggen Ha det gott /Rambergarna

Spanien är ett land där många svenskar turistar. Mestadels vid kusten, Barcelona, Malaga, Alicante med fler. Madrid som ligger nästan exakt mitt i Spanien är inte lika välbesökt av oss svenskar. Det är dock värt ett besök. En otroligt vacker stad med många fina gator och byggnader. Parker och grönområden saknas inte heller. Föll för de vackra vägskyltarna som vi fann över allt. Vi hyrde via Airbnb . Vi valde inget lyxigt utan en mindre lägenhet med en fantastisk innergård. Där vi tillbingade mer tid än i lägenheten om man räknar bort när vi sov. Vindruvorna som bildade ett tak över innergården var inte riktigt mogna när vi var där men de var verkligen en fröjd för ögat att titta på. När vi var i Madrid så var det Pridevecka och på lördagen eller var det söndagen? Hur eller hur så var det en folkfest med en massa folk. Inte så som i Dublin på St. Patricksday men tåget var kilometer långt. Det tog liksom aldrig slut. Vi stod ändå en bra stund innan vi kände att det räckte och vi gick vidare. Folksamling framför Museo Del Prado . Det finns så mycket att se i Madrid så man får välja lite när vi har begränsade dagar på plats. Vi var här i 4 nätter och sammanlagt blev det 4 dagar då två av dagarna är resdagar. Vi fick dock mycket tid även detta dagar då vi flög från Köpenhamn tidigt på morgonen och flög hem igen på eftermiddagen. Det Spanska kungliga slottet ville vi inte missa. Först var vi lite besvikna för vi trodde bara det var borggården vi skulle få se. Visserligen var den magnefik. Sen förstod vi att i den biljett vi köpt ingick det även att gå en rundvandring inne i slottet. Wow, vad vi slogs av den prakt som fanns innanför dessa stenväggar. Middagsbordet är dukat Rummen är så pråliga. I detta rum är all dekoration gjort av keramik, Så många små detaljer överallt. Mönster och åter mönster. Helt galet! Jag blev på riktigt vimmelkantig i detta rum. Snurrig i huvudet blev jag. Förutom alla fantastiska kristallkronor så var det så många tak och väggmålningar. Man kunde inte titta sig mätt på allt fint. Det blev en riktigt blandad vecka i Madrid då det samtidigt spelades Europamästerskapen i Tyskland som Spaniel till slut vann över England i finalen. Vi var på två olika sportbarer och såg Spanien slå värdlandet Tyskland i kvartsfinalen och vinna äver Frankrike i Semifinalen En dag promenerade vi runt i Retiroparken , Madrids största park. Ett stort parkområde med en liten sjö i mitten där man kunde låna båtar och ro runt i "dammen" med. När vi kikade på det hemma innan vi åkte så fick vi känslan av att det var en mycket större sjö att ro runt i men när vi såg dess litenhet så kändes det inte lika lockande att ro runt i den. Vid sjön ligger monumentet över Alfonso XII som var kung i Spanien 1886-1931 En av ingångaran till den vackra parken, Puerta de España General Martinez Campos har fått en staty i parken Så fridfullt det ser ut man ser att den är tagen u nutid då mannen håller en mobil i handen istället för kanske en bok. Det var en fin dag och vid ett av våra depåstopp så fick vi även lyssna till lite sjön sång. När vi var i Dublin så gick vi miste om att se Riverdans så denna gång letade jag upp och bokade biljetter till Flamenco. När vi var i Madrid så var det flera ställen som utförde denna dans. Vi hade bokat Teatro Flamenco Madrid . Jag harde bokat en kvällsföreställning och på min mans födelsedag. Måste säga att vi båda verkligen blev tagna av denna emotionella dansföreställning. Så utrycksfull och starka känslor som förmedlades via flamencon. Det var bättre än vad vi trodde det skulle vara. Jag vill lära mig flamenco :) Madrid var en stad som tilltalade mig. Madrid är huvudstad nummer 12 som vi har besökt tillsammans. Många fler kvar att besöka men ingen är bokad ännu. På återseende / Rambergarna on tour

Sofia en stad som kanske inte många svenskar besöker. Besöker svenskarna Bulgarien så är det oftast solkusten, Varna, Sunny Beach, Albena, Burgas. Nu vet jag att Bulgarien är en stor nation i brottning. Så internationella tävlingar går av stapeln i Sofia och då finns det säkert svenskar på plats. När vi var i Sofia så gick stadens marathon av stapeln vilket även den lockade till sig svenskar. Annars fick vi många nyfikna blickar på oss när vi pratade svenska. Det andas mycket historia i Bulgarien. Landet var kommunistiskt från andra världskriget fram till början av 1990. Då de fick demokratiska val och kommunismen försvann skedde mycket i landet. Bulgarien hade en inflation på flera hundra procent och stadsskulden bara öka med en fallande ekonomi som följd. Bankerna krisade och många av landets invånare hade det väldigt svårt. Flera äldre känner än idag att det var bättre förr under kommunismens tid då alla iallafall hade mat på bordet, Vår guide berättade att långt efter kommunistens fall så släpptes 90 procent av de register som kommunisterna hade över angivare. Angivare som spionerade på familj, grannar och arbetskamrater. Många av angivarna hade blivit angivare efter påtryckningar, hållhakar som utövades av kommunisterna. Inga egna val direkt men det fanns även de som trodde på kommunismen. Tyvärr ställde detta till det bland bulgarerna då det visade sig att grannar ja till och med familjemedlemmar var spioner för kommunisterna. Vi hade bokat en guidad tur vi Get your guide "Kommunistisk rundvandring" En mycket intressant rundtur. Visserligen hade vi redan dagen innan gått runt mycket i stan och sett de byggnaderna. När vi nu fick nu se dem igen men fick veta mer historik om dem så blev det givetvis mycket intressantare. Guiden var väldigt inlevelsefull och kunnig och vi var inte en större grupp än 10 personer vilket gjorde det än mer gemytligt. Det finns fortfarande mycket som andas kommunism och många Bulgarer är väldigt ryssvänliga. Trots resten av Eupora bojkottar Ryssland på grund av dess invasion av Ukraina, så gör inte Bulgarien det. De låter ryssarna fick köpa deras olja men visst de är ju även beroende av ryssarnas gas. Så jag dömer dem inte utan förstår att även historia påverkar människor en lång tid. I bakgrunden ser ni Alexander Nevskij Katedralen i bakgrunden. Jag var allt sugen på ett dopp i bland fontänerna utanför The National Palace of Culture men jag hejdade mig :) Vi hade bokat en vecka i Sofia, vilket vi upptäckte är lite för länge när man besöker en stad. 4-5 dagar räcker gott och väl. Eftersom vi hade så många dagare så bokade vi även en resa till Nord Makedoniens huvudstad Skopje så det blev två huvudstäder på en resa på så vis. Vi åkte en vanlig personbil med chauffören/guide samt mor och dotter från Frankrike. Grannsämjan mellan bulgarer och nord makedonier var väl inte så där väldigt brödralikt. Vår guide/busschaufför fick ta oss in till Skopje men men inga Bulgariska guider fick guida i SKopje utan här möttes vi upp av en Kvinnan från Nord Makedonien som tog över guidningen av staden. Man blev väldig imponerad av vad vi såg då allt såg så vackert ut. Sen fick vi veta att hela staden totalförstördes under en jordbävning 1963. Över 1000 personer dog, närmare 4000 människor blev skadade och över 200.000 människor blev hemlösa. 80 procent av staden förstördes i jordbävningen. Så allt ni ser på filmen är nyproducerade byggnader. Uppbyggt från medel som lånats ut av IMF (Internationella Monetary Found) för uppbyggnaden av staden. Dessa lån betalar de på än idag men vint värre blev det. Bron som leder över till andra sidan där den muslimska sidan var. Där fanns en känd marknad som var väl besökt. Denna välkända dam är född i Skopje, ni känner väl igen henne? Moder Teresa föddes år1910 som Anjezë Gonxhe Bojaxhiu, försök utala det, hon är Moder Teresa punkt. I Skopje finns ett museum till hennes ära med en vaxdocka i autentisk storlek. En stor kvinna i en liten kropp. Sofia är fortfarande ett billigt land för oss att turista i men Nord Makedonien ger oss än mer för våra svenska, hårt förvärvade, kronor. När vi åkte bilen till och från Skopje så vi mycket av landsbygden och blev förundrade över att det fortfarande kördes med häst och kärra i Nord Makedonien. Det fanns till och med fåraherdar. Vi såg tre herrar med långa stavar och en hel drös med får och inga stängsel. På sen Bulgariska sidan körde vi igenom flera små övergivna byar. Vår guide berättade att det blivit omöjligt att leva på landsbygden. Alla har flyttat till städer för att kunna försörja sig. Detta kolkraftverk låg inte långt utanför Sofia. Flera EU-länder får stöd för att avveckla kolkraftverken som har en stor miljöpåverkan. De värsta syndarna är Tyskland, Rumänien, Bulgarien, Grekland och Tjeckien. EU´s mål är att man skall ha avvecklat allt till 2030. Detta kommer att vara svårt för även för vad ska alla dessa människor syssla med? Ersättande försörjning måste ju till för att inte dessa människor skall falla i fattigdom. Sen måste man givetvis bygga ut andra energialternativ. Det är inte så att jag tycker kolkraftverk är bra, absolut inte, men jag tänker på alla dessa människor som är beroende av dem för sin och familjens försörjning. Tror jag hittar överallt i Sofias innerstad nu. Vi bodde lite utanför så vi skrapade ihop fasligt många steg den vecka men så som vi ser ut så var det välbehövliga steg. Något man skulle vilja ha varje vecka men enda gången jag går många steg är när vi är ute och reser. Då känns det som man kan gå hur långt som helst för det finns så mycket nytt att titta på. Som sagt så var en vecka alldeles för länge i en stad. Så vi bokade en bussresa upp till Rila Klostret också det bokat via "Get your guide" Rila Klostret är med på UNESCO Världsarvslista. Denna resa var värd att åka till. Ett fantastiskt ställe uppe i bergen. Klostret grundades på 900-talet av Ivan Rilski, Bulgariens Nationalhelgon i den Ordodoxa Kyrkan. Ingången till Klostrets innergård Klostret ligger inbäddat i Rilabergen Klostrets innergård Christer på restaurangen vid klostret Jag skulle kunna berätta mycket om historian om Rila klostret men då spoilar jag ju er eventuella trip till klostret. Vill ni läsa mer så får ni gå in på de länkar som jag lagt i bloggen. En litet tips (varning) dock. Gå på toaletten på restaurangen även ifall det är kö. Vi tyckte kön var för lång till toan och vi hade ju sett skyltar om toalett vid ingången till klostrets innergård. En odör utan dess like kände vi när vi givk upp för trapporna till toaletterna. Det fanns dam och herr och jag trodde i ärlighetens namn att jag gått fel och gått in till herrarna. Det såg likadant ut på herrarnas berättade Christer när vi möttet utanför UTAN att jag uträttat mina behov. Ord är överflödiga till denna bild. Köpte mig en flaska heligt vatten, tänkte att det kunde vara bra att ha. Jag tog givetvis en massa bilder när vi var i Sofia. Jag har ju inte lägga alla här men bjuder på några av dem. Maten i Bulgarien var väldigt god måste jag säga. Här är en bild på en pizza som vi åt. Kanske inte det godaste vi åt Bulgarien men en gott nog att fresta med en bild. I Sofia fanns många "hål i väggen" matställen. Där åt många Bulgarer, så även vi när vi väl hittade ett ställe som kunde förklara på engelska vad det var för läckerheter som serverades. Billigt och gott! Ett av de mer spektakulära "restaurangerna" Vi hittade ett ställe som låg en liten bit från huvudgatan med alla Resturanger. Vi fann den i slutet av vår vecka men vi han dock med två besök. Gillade lugnet här bort från slamret från huvudgatan. Det såg inte ut mycket för världen utifrån men den hade en så fin inglasad veranda där vi satt. Craft Bistro i Sofia hette den och väl värt ett besök ifall ni befinner er i Sofia. Vi tog "tapas" som förrätt. Huvudrätten finns inte med på bild men dock lika god som allt annat vi åt. Efterrätten med en Prosecco, lite för söt för min smak alltså efterrätten :) Jag är så tacksam för att vi kan göra dessa resor. Att få möjlighet se andra kulturer och smaka mat från andra länder med helt andra smaker än vad man kanske är van vid. Jag kommer att försöka skriva lite från alla resor vi gör eller åtminstone de resor vi gör till alla Europas huvudstäder och hoppas på det sättet kunna dela med mig till de som kanske inte har möjlighet att själva göra resan eller som bara är lite nyfiken på världen i största allmänhet. Rambergarna "On Tour"

Ytterligare en huvudstad avverkad för Rambergarna som har en "bucketlist" att besöka alla huvudstäder i Europa. Att uppleva Irland under St. Patrick´s day var något alldeles extra ordinärt. Hela Irland färgas grönt så även mitt hår :D Vi fick berättat för oss att man har beräknat att det kom ca. 1,5 miljon besökare till Dublin över helgen utöver de 1,5 miljoner som bor där. Jag har nog aldrig tidigare varit på någon tillställning som dragit så mycket folk. Det var människor över allt och på vissa ställen svårt att komma fram. Den 17:e mars är självaste St. Patrick´s day. Patrick, som är den person som firas. Han var från början slav i de Irländska bergen i 7 år. Han hette egentligen Magnus. Man vet inte riktigt var han kom ifrån ursprungligen. När han blev fri lämnade han Irland för att  senare återvända för att missionera kristendom. Han blev omåttligt populär på sin tid och han blev helgonförklarad på Irland tack vare sin folkliga populäritet. För att upphöjas till ett helgon behövs man ha utförts några mirakel, vilket han inte gjort under sin livstid. Så han fick bli skyddshelgon på Irland. Denna berättelse fick vi till oss av vår guide då vi gick en guidad tur "In the Footsteps of St. Patrick" med Pat Liddy´s St. Patricks Catedral Den avbildade mannen till höger skall vara St. Patrick, Detta är dock porten till en annan kyrka. I Dublin kan du finna 130 kyrkor att besöka. Ett eldorade för min syster, om hon varit med oss. Hon älskar att besöka olika kyrkor. Kändes som att det gick minst en pub på varje kyrka i Dublin också till makens stora förtjusning ;) Den 17:e Mars firas alltså St. Patrick runt om på Irland. Från början var det små parader i byar där man körde fram på traktorer vilket man även gör i dag på mindre orter för att fira honom. Den stora paraden som idag arrangeras i Dublin är infuerad från Amerika, där Irländare alltid har firat med pompa och ståt. Tror att det beror på att man blir än mer patriotisk när man flyttar från sitt hemland. Hur eller hur så var det verkligan kul att få uppleva paraden. Skräckblandad förtjusning visserligen, då det var så mycket folk och många tryckte på bakifrån för att få se något. Vanlig vy över paraden, armar med mobiler i händerna. Först kom borgmästaren i sin vagn. Det var många musikkårer i tåget, väldigt dukiga musikanter. Nog om St. Patricksday firandet. Vi hade hyrt vår boende via airbnb vilket vi ofta gör och har flera bokade boenden framöver. På denna bokning så hade jag gjort misstaget att inte klicka i att vi vill ha eget boende vilket hade gallrat bort de boenderna där man bor hos andra. Så när vi kom till Sandyford, en radhusförort till Dublin så öppnade Maria dörren och bad oss kliva in och ta av oss skorna. Vi tog snällt av oss skorna. Det är inte ovanligt att uthyraren möter upp en på boendet så i detta skede förstod vi inte riktigt vad som skett. Inte förrän hon visade oss ett rum och sa att här är ert rum och sen gick hon vidare till badrummet och sa här är ert badrum. Vi var lite i chocktillstånd! Ni är säkert hungriga nu, sa hon och berättade vägen till Sandyford House där vi kunde få oss en matbit. Det låg bara en fem minuters promenad från boende. Vi gick under tystnad och jag förbannade mig att jag bokat fel. Till slut sa jag att det är bara att gilla läget och ta det för vad det är. Christer fortsatte gå under tystnad, tror han var mer chockad än mig. Jag sa att vi inte kommer hänga på boendet hela dagarna bara sova och äta frukost där. Efter mat och ett par öl så accepterade även maken vår prekära situation. Vy från balkongen på boendet. Det visade sig dock att denna bokning var ett lyckokast. Att bo hos Maria berikade vår resa så mycket. Våra frukostsamtal där vi utbytte erfaranheter. Vi berättade mycket om hur det fungerar i Sverige och vi fick veta så mycket om Irland som vi annars inte fått veta. Hon var också väldigt hjälpsam och berättade om praktiska saker för oss till exempel var busshållplaterna fanns. Vi fick till och men låna hennes busskort som vi kunde använda till vi fått ihop mynt att betala bussresorna med. Bussarna tar nämligen inga sedlar. En bussresa från Sandyford in till centrala Dublin tog ca. 30 minuter och kostade 2 Euro/pers. Bussen tog oss genom många små gulliga samhällen. Dundrum var ett av dem. Här fanns det flera affärer, restauranger och ett litet torg. Vi gillade vad vi såg då det var betydligt större än lilla Sandyford. Konstaterade rätt snabbt att vi inte kommer att hinna uppleva allt på en 5 dagars. Landsbygden vill man ju också upptäcka, bergen och alla de intill liggadande byarna. Apropå landsbygd så fick vi se lite av den också då vi vid två tillfällen tog oss upp i Dublin Hills :) för att besöka en av Irlands äldsta och väldigt populära Johnnie Fox. Dit tog vi taxi. Ifall ni besöker Dublin och vill ha tag på en taxi så ladda ner appen Freenow som verkar fungera i flera länder så som Uber-appen funkar i Sverige. Så här ser appen ut. Irlands högst belägna pub, Johnnie Fox Många hade nog sagt att det är en turistfälla men vi gillade den och det vi åt de två kvällarna vi var där var fantastiskt gott. Christer provade på "Lamb Stew" första kvällen. Lamm som han annars inte tycker om men som han fann mycket smakfull på Johnny´s. Jag valde "Beef Guinness Pie" den var så fantastisk god så andra kvällen valde vi båda den rätten. Irlands nationalrätt är Lamb Stew (som vår svenska gryta) men den görs även på oxkött och är minst lika god. Så är du i Irland så måste du prova deras "Stew". "Beef Guinness Stew" med mörkt Guinnessbröd. Bilden är dock på ett annat ställe som ligger mitt i Dublin Trinity Bar & Venue. Nu forsätter vi vidare på Guinness temat. Ett besök på Guinness Storehouse blev det. Ni vet ett sådant där "måste" ställe att besöka om man är i Dublin. Kände dock att detta i så fall var en turistfälla. En självguidad tur hade vi bokat med ett besök i s kybaren samt att vi skulle få göra selfiebilder på skummet på en Guinness. Se, så fin den blev :) Detta var lite häftigt faktiskt jämfört med rundvandringen och den så kallade ölprovningen. Där man skyfflades in som boskap in i ett rum med fyra ångade bord De bad oss går till alla borden och lukta på olika kryddninga dofterna för att sedan få ett miniglas med Guinness. Vidare därifrån skyfflas in i nästa rum med glaset i handen. Där hade de gjort pelare i olika etapper för fotografering. En ung, något uttråkad man, läste upp ett väl inövad recension. Jaja, vi föll i den fällan också :) Skybaren på 7:e våningen hade en magnefik utsikt men var alldeles för överbefolkad. Sittplats med vy kunde du glömma. Mer att man fick trängde sig fram för att ta en bild men det blev rätt tillintetsägande bilder. Inget utrymme för kreativa bilder här inte. Dessutom var vi i tidsnöd. Sista kvällen i Dublin och vi hade bokat bord på Johnny Fox den kvällen. Det var dock en angenäm orsak som satte oss i denna tidsnöd. Vi fastnade med dessa fantastiskt trevliga människor, Michelle och Gilberto som var i Dublin och hälsade på sin yngsta dotter Gillian som studerade till läkare i Dublin. Åker vi någon gång till Texas så ska vi hälsa på dem. Vi hann med så många goa skratt och "lära känna" prat på den timmen vi var i deras sällskap. Eller jag vet inte om det var en timme för tiden bara flög iväg :) Jag hoppas vi får träffa dem igen en dag om inte så är jag tacksam för att få lära känna dem. Det är egentligen vad resandet och livet handlar om, möten mellan människor!! Jag fick en fråga från en gammal studenkamrat som frågade vad vi gör på alla våra härliga resor. Först tyckte jag frågan var konstig men sen tyckte jag om den. Den fick mig att fundera på varför vi reser så mycket. En del brukar skoja och fråga ifall vi inte trivs hemma. Min son sa en gång att antingen reser ni eller så jobbar ni och det stämmer nog rätt bra. Han sa det dock på ett kärleksfullt sätt <3 Det är sant mellan resandet jobbar vi mycket. Vilket kanske inte alla uppfattar för att vi nästan bara lägger ut saker på socialamedier när vi är på våra resor. Arkitektur är också trevligt att se på sina resor. Se och lära sig hur saker och ting fungerar i andra länder. Tänkte att jag skulle försöka skriva en liten reseskildring från varje huvudstad vi besöker här i bloggen. Jag har inte skrivit något om de tidigare huvudstäderna vi varit i men någon gång måste man ju börja. Kan ju även komma något från våra övriga resor också. So stay tuned :) / Rambergarna on tour

Jag trodde inte att jag skulle skriva denna efter Börje Salmings bortgång. Det gick fort, en vecka efter att han deltagit på galan och fått ta emot folkets hyllning. Så underbart ändå att han fick uppleva denna enorma kärlek som översköljde honom. Jag hade nog tänkt skriva mer om hans deltagande på galan men jag saknar orden för att beskriva den känslan vi alla kände. ALS är en fruktansvärd sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör vilket i sin tur leder till att musklerna förtvinar och man blir förlamad. Det är en ovanlig sjukdom, varje år insjuknar 220 personer i Sverige. De flesta i åldern 50-70 och tydligen drabbas mest män. Förutom Börje så vet jag till 2 andra (kvinnor) som dött av sjukdomen. Inte i min närmsta krets utan två vänners mödrar. Så den siffran känns som alldeles för liten men det är en siffra jag hitta på hjärnfondens hemsida. Ni som vill läsa mer om sjukdomen kan gå in på länken. Sjukdomen saknar idag botemedel. Det finns bromsmediciner men sjukdomen leder till döden för eller senare för den som drabbas av den. Vill ni vara med och stödja forskningen så kan ni gå in på länken ALS och lämna ert bidrag. Postar här den sista hyllingen, våra tankar finns hos familj och vänner. En stor hockeylegend har lämnat oss. Vi har alla känslor för denna man som gett oss så fina hockeyminnen. Vila i frid, Börje Salming!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja och berätta om vår upplevelse av Hockeygalan där man prisade många duktiga ishockeyspelare. Våra förhoppningar var stora inför kvällens evenemang. Allt började 15.30 med rödamattan där sällskap efter sällskap fotograferades. Rambergarnas sällskap var inte så stort utan bestod av herr och fru Ramberg. Minglet var i Annexet i Avicii Arena. Ena långsidan var rödamattan där man blev fotograferad och filmkamerorna rullade med intervjuer av kända personer som haffades när de gick förbi. Vi var ju inga högdjur så vi passerade rätt omärkt förbi men vi fastnade i allafall på bild. Vi fick oss en liten pratstund med Leif "Honken" Holmkvist. Vi träffade ju honom för någon vecka sen i Dackehallen så han kom ihåg oss. Han var jätteglad för han sålde många böcker i Tingsryd. Lars Lindberg, kommentator på C-more hälsade vi på. Han har ju kommenterat i Dackehallen. Håkan Södergren hälsade på oss. Vi träffade honom senast på hockey VM och bytte några ord. Tror dock han inte kommer ihåg det utan det var nog mer att vi såg lite bekanta ut på nått sätt. Några fler hälsade men det var mer än tillställning där man hälsade på alla. Det var som en person sa, man känner ju inte igen dem längre åldern sätter ju sina spår. Jo, just ja vi träffade ju en känning till. Vi gick fram till tavlan som visade borden inne i hallen. Vi ville se vart vårt bord låg, bord nummer 4. En man hörde Chrilles smålänska påpekade vilken vacker dialekt. Det visade sig att det var Jan Pyrell och hans fru, som också var på galan. För er som inte vet vem han är så är det Tingsryds AIF's ordförande. Både Jan och Christer hade Taifpins på kavajslaget och vi konstaterade att Tingsryds AIF var det lag i Hockeyallsvenskan som hade flest representanter på plats. Vid 17:00 var det då dags att inta våra bord i hallen. Vi satt i mitten närmast musikscenen till vänster i bild. Det var där prisdeltagarna kom in och gick förbi till scenen som var placerad i mitten. Vi bjöds på en trerätters middag med tillhörande drycker. Kan ju säga att på en sådan här tillställning så behöver man inte stå med tomma glas. Men vill man uppleva allt på ett bra sätt så får man vara lite återhållsam, som inte alla var men kommer till det senare. Det var bordsplacering och det var lite skojigt då mitt namn stod utsatt och på Christers skylt stod det Evalena Ramberg gäst. Chrilles bordsdam hade en liknade och hon sa att nästa gång maken ber henne dammsuga så ska hon visa skylten och säga att hon bara är gäst. Hoppas inte maken får några dumma ideér från den damen. Till förrätt serverades det något som de kallade Vintersallad med gravad lax, variation på silverlök. Den var fantastiskt god. Syrlighet, sötma och fräschör i salladen och sältan i laxen var smaker som verkligen gifte sig med varandra. Huvudrätten: Sotad Iberico, potatiskaka med fermenterad vitlök, ugnsbakad tomat, rostad brysselkål, gremolata slungade morötter, vinägersky av sherry. Denna rätt lät godare än vad den var. Godast var nog vinäger skyn av sherry. Potatiskakan var alldeles för torr och smaklös. Köttet smakade som fläskkött (vilket det också var när jag googlade på Iberico) Av de två bitarna jag fick så var mer än hälften bara fett, köttet var dock väldigt saftigt och smakade bra, stort minus var dock att det var så mycket fett. Sen kom efterätten enkelt och gott. Pannacotta med hallon och maräng. Tyvärr var jag så sugen så jag högg in direkt och lät väl smaka innan jag kom på att jag skulle ta en bild också. Så håll till godo, en halväten pannacotta som var super god. När vi ätit färdig var det då dags att släppa in folk på sittplatsläktarna inför TV-sändningen som skulle dra igång kl. 20:00. Återkommer nu till det jag skrev lite högre upp nämligen tillgången till alkohol. Jag tror faktiskt att det berodde på det. Om inte, så måste jag vara en otroligt tråkig bordsdam för min högra bordskavaljer satt och sov. Jag klappade lite på honom och sa att han missar allt om han sover. Dessvärre hjälpte inte det utan vakterna kom en bit in i TV-sändningen och ledde den överförfriskade mannen ut ur arenan. Hans fru stannade dock kvar. Jag tyckte det var lite konstigt först men sen beundrade jag faktiskt henne. Att han förstör sin kväll är ju en sak men hon lät honom inte förstöra hennes. Fast jag tror nog att hon inners inne hade velat uppleva den med maken. Det får helt enkelt bli en del 3 på Tidernas Hockeygala för nu har kraften och inspirationen lite runnit ur mig. Sista delen kommer handla mer om känslor och upplevelser på djupare plan och givetvis om vinnarna. Ha en go lördagskväll! PS. jag är med i slutet av filmen :) / Evalena

Hur tokigt som helst. Vi fann evenemanget på nätet i Lördags när vi var på en jobbrunda. Tänk så häftigt det skulle vara att gå på den tyckte vi, svenska ishockeyförbundets 100 års jubileum. Det är ju nu eller aldrig man kan ju inte säga att vi väntar och går på den nästa år. Den går ju här och nu. Vi bestämde oss för att räkna lite på det när vi kom hem. När vi upptäckte att vi kunde ta två gratis nätter på Scandic så slog vi till. Igår eftermiddag åkte vi upp till Scandic Skärholmen. Vi upptäckte att det var samma hotell som vi bott på för länge sedan, då hette den Hotel Prins Filip har jag för mig. Det var ett rätt sunkigt hotell då men har fräschats upp sedan dess. Nu hade vi ju bokat två bonus nätter så vi fick vad vi brukar få på Scandic, en skrubb men vad gör det när det är gratis. Där måste jag nog säga att Nordic Choice Hotels med sina hotell Clarion, Comfort och Quality ger bättre rum och man får dessutom fler hotell med färre poäng. Vi har alltid fått rediga rum för våra poäng hos dem, tror inte ens de har sådana här små rum. Nu ska vi inte prata illa om Scandic de fyller också sin funktion och är ett rätt prisvärda alternativ. Vi vaknade upp idag efter en si sådär natt. Jag tror att jag haft lite resfeber eller en spänd förväntan för vad kvällen har att erbjuda. Vi började dagen med en bastant frukost och nu ligger vi på sängen i det lilla lilla rummet. Jag sitter upp och skriver lite och maken sussar sött jämte. Senare idag ska vi träffa bonusdottern innan vi sedan gör oss festfina för galan. Jag har inhandlat en supersnygg väska på Gina Tricot . ///Evalena

Vi fotografer möts ofta av frågan varför det är så dyrt. Jag ska i denna blogg förklara vilket arbete som ligger bakom till exempel en bröllopsfotografering. En bröllopsfotografering börjar inte på själva bröllopsdagen, å nej den börjar långt innan dess. Innan bröllopet vill jag träffa brudparet, lära känna dem lite och gå igenom deras förväntningar av vad mitt arbete ska ge dem. Det är mycket vi fotografer styr över men det viktiga är ändå brudparets förväntningar. Det är deras stora dag och den vill de föreviga. I detta fall så skulle jag fotografera brudparet med tärnor och bestman innan bröllopet. Själva vigseln i kyrkan samt när de kommer ut ur kyrkan. Vid festlokalen, i detta fall Osaby Herrgård, skulle mingelbilder tas samt en gruppbild på samtliga gäster som var cirka 50 personer. Under festen var det meningen att jag skulle dokumentera den så gott det gick. Gällde att få med talaren, brudparet, gästerna, maten samt i de små pauserna även ta fotografier på brudbuketten och ringarna. Den var inte många stunder av rast och ro. Vi tog lite mat efter att gästerna tagit sitt men knappt innan man åt färdigt ringde den lilla klockan som toastmastern använde när de på kallade uppmärksamhet. Upp och hoppa för nu händer det något som bör dokumeneras. Sen skulle valsen ske utomhus i beckmörkret vid 23:00 men som det brukar så har allt dragit ut på tiden så det skedde närmnare tolvslaget. Nästan så man förväntade sig att bruden skulle springa därifrån och tappa sin sko på vägen. Nä, vänta nu! Jag har gått händelserna i förväg. Vi backar bandet tillbaka till förberedelserna. I mötet med brudparet så fick ja veta i vilken kyrka vigsel skulle ske och var festen skulle gå av stapeln. För att förbereda mig åkte jag till de bägge ställerna innan bröllopsdagen. Tittade på miljön och funderade ut ställen där det kunde vara fint att stå för fotografering. Väder och vind kan ju ställa till saker så det behövs plan B ifall vädrets makter inte är med oss. Var tar vi fotografierna då. Allt detta ska vara förberett och klart till bröllopet man får ju inte stå där i regnet och fråga brudparet, vad gör vi nuuu då? Nä, då måste man ha en utstakad plan B. Den behövdes ju inte användas denna gång då solen sken från himlen. Vilket ställer till andra problem som den som inte fotograferar reflekterar över. Kisande människor, hårda skuggor, dumma solkatter. Men detta har man som fotograf också funderat ut. Hur står solen vid 14 när bilderna skulle tas. Var kan vi stå för att fotografierna blir bäst utefter förutsättningarna? Dagen innan bröllopet så ska kameran och objektivet rengöras. Batterierna till kameran samt ledbelysningen måste fulladdas. Väskorna packar, förutom all kamerautrustning så ska vi bland annat ha med oss vattenflaska, alvedon, plåster, druvsocker, nagelfil, liten skruvmejsel för man vet aldrig vad som kommer att hända. Alltid redo, som scouterna säger. Sen äntligen kommer bröllopsdagen. Vi, jag och min assistent tillika make, såg till att vara på plats god tid innan bestämt klockaslag. Det var bestämt 2 timmar innan vigseln skulle gå av stapeln. Nu var det att ställa in kamerorna samt blixt utifrån de väderförutsättningarna så var just där och då. Fotograferinga löpte på bra och jag fick god tid på mig att förbereda mig innan själv vigseln. I kyrkan är det helt andra förutsättningar än utomhus så alla inställningar på kameran var behov att ändras utefter de nya förutsättningarna. Planerade in var jag skulle så, var min assistent skulle stå. Pratade med prästen så att vi förstod varandra. Efter vigseln innan brudparet kommer ut från kyrkan fick jag snabbt smita ut. Nu var det utomhusmiljö igen och det gällde att snabbt ställa om alla kamerainställningar igen. En del kanske undrar varför man inte har den kamera inställd på utomhus och en för inomhus fotografering. Det är inte riktigt så enkelt. För på de tre kamera husen sitter tre olika objektiv som ger en olika fotografier beroende på avstånd och vad man vill ha med i bilden. Efter vigseln ska allt packas in i bilen för vidare färd till festlokalen. Bland de första på plats gällde det att ställa in kamrorna och vänta in brudparet som skulle komma med bil. Gick runt bland gästerna och tog lite bilder och den kom brudparet. Sen flöt timmarna på och man lystrade till den lilla klockan. Man är på tå från morgonen till dess att man sitter i bilen påväg hem efter midnatt. Här kunde man kanske tro att det är över men nu börjar efterarbetet. Efterarbetet är nog det mest tidskrävande arbetet. Vilket många säkert inte vet, över 5000 bilder att gå igenom. Första gallringen går snabbast färgmarkerar dem i fotoprogramet jag använder. Sedan blir det redigering. Eftersom många bilder är likvärdiga väljer jag efter redigering ut den bästa av dem. Totalt har jag nog lagt 20 timmar på att ladda ner, gå igenom och redigera. Vad blir då resultatet? Jo av dessa över 5000 bilder återstår 300 fotografier att leverera till brudparet. Här följer ett litet axplock. Bröllopsfotograf/Evalena

Maken och jag hade en kulturell helg i Vadstena. Vi har varit i Vadstena tidigare men den gången fick vi inte tid att gå på slottet. Då var det spa, ölprovning och visserligen en guidad tur kring klosterhotellet där vi bodde. Vi bodde även denna gång på klosterhotellet men vi valde ett rum i slottsflygeln som ligger mellan klosterhotellet och slottet kan man säga. Fokus denna helg var slottet och medeltidsdagarna som skulle vara i dagarna två. Det var inne på borggården och det var fyllt med aktiviteter och människor som var klädda i tidsenliga kläder, gycklare, prinsessor, riddare, musiker och försäljare. Kul med kontrast, gammalt blandat med nytt. Mobilen är kanske inte tidsenlig :) Denna tös gestaltade Cecilia, Gustav Vasas bångstyriga dotter som bland annat reste till England och Drottning Eisabeth. Hon guidade oss med en renässansguidning på slottet. Hon berättade att hon (Cecilia) älskade apelsiner, dock hade ingen talat om för dem att man skulle skala dessa läckerheter. Löjtnant från förr, guidade oss på en försvarsguidningen. Mycket intressant och han var duktig. Kanske inte så duktig som "Cecilia" som var outstanding i sin guidning. Denna dam handlade vi ringar och kors av. Det är de, historiska butiken, som tillsammans med Vadstena slott har annordnat denna medeltidshelg. Vadstena slott är ett slott från renässans tiden och är väldigt välbehållet och vackert. En gång hem för Gustav Vasa med familj. Höjdpunkten för barnen var nog ändå Riddarspelen. Hästarna var så vackra och duktiga. Det lär bli mer medelstidsdagar. Nästa gång sa vi på skoj att då ska vi ha tidsenliga kläder också. Här kommer en liten tidsenligt bildspel i svart/vitt. Vi får se ifall det blir fler medeltidsdagar i tidsenliga kläder / Evalena

Förra helgen var det fotografering ute i naturen närmare bestämt Osaby naturreservat. Familjefotografering stod på schemat. Alltid en utmaning med gruppbilder och särskillt när mindre är barn med. Det är fantastikt roligt när det klickar och man får alla dit man vill. Som fotograf säger man ofta åt dem man fotograferar att titta in i kameran. Ja, visst vill man det men ibland är det inte nödvändigt. Ibland vill man fånga känslan och då behöver det nödvändigtvis inte vara så att man måste fånga blicken utan man fångar ögonblicket om ni förstår vad jag menar. Moderskärlek, finns det något vackrare? Eller ett barn som utforkar världen runt ikring? Familjelycka, med stundande midsommarbarn i magen. Här bad jag Christoffer viska något fint i örat på Anna. Av reaktionen som kom så verkar det som att hon uppskattade det han sa. Fortfarande är jag lite nyfiken på vad han sa :) Jag brukar redigera några bilder även i svart/vitt. Jag tycker många gånger att svart/vitt gör sig bra, eller vad tycker ni? När jag var klar med familjefotograferingen gick jag på en lite rekognosering runda. Till sommaren ska jag fotografera ett bröllop där festen kommer att gå av stapeln i Osaby Herrgård. Ser verkligen fram emot detta uppdrag också. Söker ni efter en fotograf till familjefotografier, bröllopet, studenten, släktträffen? Ja, alla händelser som kan tänkas vara roliga att föreviga, så tveka inte att kontakta mig. Önskar alla en fin dag / Evalena

Matchen mellan Sverige -Finland var så där spännande som en match mellan dessa länder ska vara. Sverige tog ledning i första perioden men Finland vände till 2-1 i andra perioden. Nu är det inte meningen att det ska bli ett hockeyreferat här, det finns de som gör det mycket bättre än mig. Det slutade i allafall med straffar och en duell emellan dessa herrar. Finlands målvakt 29 Harri Säteri Sveriges målvakt 45 Magnus Hellberg som räddade samtliga 5 straffar. Det enda smolket i bägaren under början av detta VM är att vi saknat svenska supportrar. Visst finns det några som tagit sig över Östersjön men jämfört med både Köpenhamn och Bratislava så har det varit ovanligt få besökare. Jag tror, utan att veta, att en av de saker som avskräckt är priserna. En del biljetter är fasligt dyra. Det är även dyrt med logi. Vårt rum kostade 282 Euro/natt vilket är nästan dubbelt än vad de normalt debiterar för rummet. Vi får hoppas att det kommer fler svenskar när Sverige-Finland spelar final :) Nu blir det lite lugnare på resandet framöver fast man vet aldrig när det gäller oss. So stay tuned // Rambergarna

Jag brukar vara öm i axlar och rygg efter en Tingsryds match. Nu har det varit 4 matcher efter varandra med en vilodag i måndags. Inte konstigt att kroppen skriker. Får dock bita ihop för ikväll smället det, Finland-Sverige. Det gäller att vara på tå, gårdagens match mot Storbritannien kändes lite avslagen. Botten napp i publikstöd dessutom, endast 3012 personen i en hall som rymmer över 13000 åskådare. I dag blir det besök på Stockman. Kanske lite shopping. I går hade vi tänkt shoppa loss men inte en pryl handlade vi. Det är rätt dyrt i Finland också, inte som Dubai men dyrare än hemma. Vi får se ifall vi hittar något skoj på Stockman. Blir bara en kort uppdatering nu. Chrille har väntat tålmodigt på att jag redigerat bilderna från igår så nu vill han nog iväg. Efter shoppingen blir det att leta upp supportrar att fotografera. Vi hörs vad det lider/ Rambergarna